Så fick jag börja om och skriva för de andra gick inte ändra på.. Bara för jag bytte lösenord! Åh internet saker går inte ofta ihop med mig..

Så nu är de bestämt att han ska flytta, han lämna mig! Å ledsen är jag för här sitter jag själv igen fast i ödemarken med Neo. Min dröm om familj krossades, de enda jag önska en trygghet för mig och Neo! Men de gick fel, de var nog förtidigt och flytta ihop. De är ju det bästa de här, men självklart är jag ändå ledsen! För man hoppades ju på att de skulle funka, att man skulle kämpa! De är jobbigt, fruktansvärt jobbigt! Men klara jag mig innan så får jag klara detta! Har fått mycket stöttning, även från oväntat håll som jag absolut inte trodde, har även hört av sig! Men de som tar sida, o baktalar de tål jag inte! För man kan inget avgöra efter ens historia! De gör mig arg.. För ska man snacka skit så får man tänka på att de alltid kommer fram och de slår bara tillbaka!! O falskhet de får gärna vara ifrån mig! Underskatta aldrig mig, får jag höra mitt namn igen från din mun, så kan du räkna med att jag kommer förstöra allt... Jag kommer dra bort mattan under dina fötter! Glöm aldrig heller att du är inget, utan vissa saker är du ingenting!! Och de är sorgligt!

Men känslan att vara misslyckad, oälskad, att ingen vill ha en de är jobbigt, knäckande på nått sätt! För de var väl inte så här jag ville ha de, när jag väl släppte in dig. Man börjar tänka tillbaka på allt bra, sakna de! Och de är väl rätts så normalt. Men de är väl inget som är bra kanske heller för man blir ju mer ledsen. Men den här tiden vi var ihop så skapades ju iaf minnen..

Får väl tacka för du fick upp mig på toppen och fick mig o tro på livet, att jag kunde ta igenom min osmickrande depression jag hade då! Nu känner jag mig vilsen! Har ingen aning om nått. Men nu får man återigen stanna upp o sakta ner tempot, o de som händer de händer!

Nu är jag väl för ledsen o skriva egentligen så jag borde avsluta blogginlägget fast de är mycket mer jag vill skriva!